Mamma till ett mirakel

Trött tjej somnade i lekstunden.

Det är nu jag önskar att någon hade uppfunnit barnvaktsakuten som kommer ut och passar barnet någon timme så en trött mamma kan få sova ett par timmar.
Natten blev nästan likadan som gårdagsnatten. Celine vaknar och är jätte orolig, jag lyfter upp henne och hon är ordentligt tjock i halsen, blev väldigt oroligt att vi skulle behöva åk in till akuten igen. Det bara piper om henne och luftvägen låter som att den är nästan är helt igensatt. Vi går ut och sätter oss i soffan för att få upp henne i ännu mer högläge än det vi lyckats skapa i sängen. Vi gav inhalation och bara satt med hennes nära. Hon hostade så jag trodde lungorna skull följa med och drog efter andan efter varje gång. Hon hostat så mycket så hon till slut kräktes rakt ut, massor av slem. Mitt lilla hjärta. Andningen pep fortfarande och jag vågade inte lägga henne ifrån mig. Vi ställde oss på balkongen en stund för att se om kall frisk luft kunde hjälpa luftvägen. Jag märkte ingen större skillnad, tror mer Celine undrade vad sjutton vi gjorde där. Med lite motstånd fick jag i henne både alvedon och bisolvon, tog även en temp som visade 38.4. Det var en trött och varm tjej som bara ville vara nära så vi satte vi i soffan i högläge helt slut båda två. Andningen började blir lugnare och mindre pipig. Till slut somnade hon men jag vågade inte riktigt lägga ifrån mig henne. Så vi satt kvar där länge tills jag tyckte andningen lät okej.

Det var detta läkarna menade med att hon nog kommer få det jobbigt vid förkylningar. Med hennes redan trånga luftväg är det alltså såhär det kan bli. Detta upplever vi ändå som en lätt förkylning då den endast sitter i halsen. Jag vågar inte riktigt tänka på när hon åker på en rejäl förkylning som sätter sig över allt.

Febern sitter i idag men hon är ändå pigg. Idag tar vi en inne dag och bara myser.