Torsdagar är numera min kontroll dag, Då åker jag till specialistmödravården på Danderyds sjukhus och träffar min läkare Karin.
Vi pratar igenom hur jag mår, hur mina sammandragningar varit, om jag känt av något konstig eller om jag har några frågor. Sen gör vi ett vaginalt ultraljud och mäter min tapp. När jag gjorde min första mätning var tappen rumt 4.7-5 cm sen har den kortats lite och har senaste gångerna legat på runt 3-4 cm. Idag låg den mellan 3,3-3.7 cm och det är helt normalt. Det är under 2cm som det är lite mer alarmerande.
Men efter bara en liten stund säger Karin ”Här ser vi något annorlunda” och pekar på en mörk trekant i inre öppningen av tappen. Jag förstod direkt vad det var. Jag har börjat öppna mig inifrån.
Jag kände mig rätt så lugn när jag var hos Karin för hon var så lugn, hon tyckte ändå att allting så bra ut eftersom min tapp inte verkade påverkad och hade fin längd. Så i stunden blev jag lugnade av henne men så fort jag lämnat Danderyd och satte mig i bilen kände jag paniken.
Hur ska jag kunna andas ut nu till nästa torsdag? Hur ska jag kunna tänka på något annat? Allting gick så ju fort när det startade med Celine.
Det är dessutom bara 3 1/2 dag kvar tills hon valde att titta ut i vecka 24+2. Att den dagen är så pass nära gör inte min oro bättre.
Som tur är hade jag möte med min kurator på BUP nästan direkt efter undersökningen så jag fick gråta och prata av mig om oron med henne direkt. Det var skönt!
Nu ska jag ta några djupa andetag och dricka lite julmust. <3
Tack för all er kärlek!
Kan inte ens föreställa mig din oro, särskilt med den resa ni varit igenom! Vill bara skicka en kram och hoppas innerligt att bebisen stannar länge länge till i magen! Vet ju inte hur det är med dig som fått för tidigt innan men med andra barnet var jag öppen nästan 3 cm i flera veckor (tror det var 3) innan han behagade titta ut och fick då höra att det var vanligt vid andra barnet.