Idag hade jag mitt första möte med mammagruppen, något jag sett fram emot länge. Jag gillar att träffa nya människor och skapa nya bekantskaper. Jag hade inte så många förväntningar eller föreställningar om första träffen och den blev mycket jobbigare än jag hade tänkt mig. Jag hade inte reflekterat över att Celine troligtvis skulle vara den ända förtidigt födda bebisen, så jag var inte alls beredd på att få höra alla historier om graviditeten och förlossningen från mammor som haft en helt ”vanlig” förlopp. Något jag tyckte var extremt jobbigt, att höra historia efter historia om hur det faktiskt ”ska” gå till, för varje mamma som berättade gick det upp för mig vad det är vi har gått igenom. Något som inte riktigt slagit mig tidigare. Shit vilken resa vi har gjort!
När det var min tur att berätta om vår resa visste jag inte riktigt vad jag skulle säga, och jag kände att min röst nästan skulle spricka när jag närmade mig slutet.
Vi gick igenom graviditeten, förlossningen och amningen. – Gravid hann jag aldrig känna mig, förlossningen var en dimma och amningen var en dröm att få igång men som aldrig slog in. Under hela träffen hade jag väldigt svårt att fokusera, kände nästan att jag ville lämna rummet. Men jag intalar mig själv att det kommer bli bättre när vi väl kommer igång och umgås lite mer normalt, jag måste bara ta mig igenom den här första fasen. Lära känna falsen. Alla mammor såg väldigt trevliga ut och deras bebisar var supersöta. Så jag ser fortfarande fram emot nästa möte, det ska bli kul att lära känna fler mammor men jag kan inte sluta förundras över hur grymma vi är, min lilla familj. Vilken resa vi gjort, helt otroligt!
Ni har gjort världens resa! Mammagruppen är till för att prata prata prata om var och ens resa. Jag lovar att någon av de andra mammorna inners inne känner som du. Att allt inte gick som det kanske ”ska”. Det är fantastiskt om du orkar prata om hur du känner. Det hjälper säkert någon annan i gruppen att båda prata om hennes känslor.
Ja, precis så har vi andra tänkt hela tiden. Ni är helt fantastiska!! Kramar
Ni är oslagbara! ❤️
Åh, jag känner igen mig så väl. Trots att vår dotter ’bara’ var 2 månader tidig blev det jobbiga komplikationer och det kändes som en enorm kontrast när jag träffade de andra mammorna i föräldragruppen och fick höra om deras upplevelser och vardag. Jag upplevde att det blev bättre ju mer ’normal’ vår tillvaro blev, det blev lättare att mötas och prata om andra saker som vi alla hade gemensamt när vi lämnade fasen som skilde oss åt så mycket. Hoppas att du också får uppleva det, ni är verkligen grymma!! Stor kram och lycka till med allt!