Mamma till ett mirakel

Nervskada och kejsarsnitt.

Igår var det torsdag och ny kontroll, det är så roligt att träffa läkaren för alla våra träffar börjat alltid med att prata om va fantastiskt det är att jag fått gå en vecka till. Jag är i dag (fredag) i vecka 31+6.

Samtalen börjat alltid med att gå igenom senaste veckan, om jag känt något, märkt av något, hur jag mår och allt vad man kan prata om. Min rygg har börjat bli riktigt trött och gör ordentligt ont i slutet på dagarna. Jag känner av lite sammandragningar men inget regelbundet, senaste veckan har jag dock fått lite känselbortfall i ena skinkan och domningar i benet vilket ledde vårt samtal in på kommande förlossning.

Vi har alltid pratat om att föda vaginalt om alla förutsättningar är rätt men igår blev läkaren lite osäker pga min onda rygg, mitt känselbortfall, domningarna och mitt diskbråck/operation jag genomgått i ryggen. Eftersom min ryggskada slog ut flera nerver mot mitt höger ben och jag märker av att allt inte är helt återställt, och nu när jag fått lite små känningar redan är läkaren rädd att en förlossning vaginalt kan slå ut ännu fler nerver och ge mig svåra problem efteråt. Det ledde vår diskussion in på ett  kommande alternativt – kejsarsnitt.

 

Samtalet gjorde mig lite ledsen, jag hade allt mer börjat släppa kejsarsnitts tankar nu när jag fått gå så långt i graviditeten.
När jag väntade Celine var jag helt inställd på att få kejsarsnitt på grund av min rygg men fick sen höra att jag visst kunde föda vaginalt, men sen när det väl blev snitt med henne var jag okej men det eftersom jag hade varit inställd på det från början. Denna gång känns det tyngre. Även fast inget är bestämt.

I nästa vecka har jag ett nytt tillväxt ultraljus och 2 läkarbesök med min läkare. TiIl dess ska hon prata igenom mitt problem med en ortoped och med bäckenläkare och komma fram till ett beslut. Så vi får se i nästa vecka.

 

I övrig så gick besöket bra, tappen hade blivit lite kortare och jag hade öppnat mig mer än tidigare men tappen var fortfarande till största del stängd. Läkaren är alltid i valet och kvalet om att lägga in mig och ge mig sprutorna för lillemans lungmognad men än är tappen helt okej för att kämpa en vecka till och efter vecka 33+0 så behövs inte dom längre.

 

Så nu är det bara fortsätta vila så mycket jag kan och se fram emot TUL på tisdag.

 

 

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentera (0)

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
stats